Direkt efter Le Touquet packade vi om lastbilen och styrde mot Redefin i östra Tyskland. Lisa och Tina fick hänga med även hit men Berdina och Dallas byttes mot Magic. Sann lyx att åka med bara tre hästar när man är van vid att åka med fyra, fem eller sex!

 

Redefin gick liksom Le Touquet på gräs men har man bara tre hästar är det ändå okej. Plus att det till skillnad från LT var ganska nära till banan och framhoppningen = SKÖNT. Vi hade dessutom tur med vädret nästan hela tiden och hästarna gick helt okej, samt att jag gillar tyska tävlingar pga bra organisation och mat, så det blir ett plus från mig!

 

För en lite mer nutida uppdatering kan jag meddela att det här nya livet utan tävlingar (för er som inte vet - vi kommer till det när det är dags att skriva om Falsterbo) tar hårt på mig och tvingar mig till att försöka skapa ett liv utanför jobbet. Det ska man väl i och för sig inte klaga på, kanske. I går till exempel; då skulle vi egentligen åka på hästtävling(!!!!) som åskådare(!!!!) efter jobbet, men regnet öste ner och sista klassen ställdes in. Vi vände halvvägs och styrde i stället mot närmsta biograf, och vilken jackpott det blev! Vi såg Dunkirk och HELVETE vilken film det var! Jag älskar Christopher Nolan sedan tidigare (mest pga Interstellar) och den här genialiska skildringen av WWII-dramat på Frankrikes västkust kan omöjligt ha gjort NÅGON besviken. Så om ni inte redan gjort - se den!