Tja, bloggen. Här ligger jag och har inte ett skit att göra. Inte allt för ovanligt men så är det när man jobbar med hästar. För tillfället är vi dessutom lite underbemannade vilket leder till lite högre belastning på oss andra. Jobbigt, men inte oövervinnerligt. Jag gillar mitt jobb och snart drar tävlingssäsongen ÄNTLIGEN i gång.  Jag klagar inte.

 

I min tristess och ensamhet har jag börjat lyssna igenom gamla poddar. Har man ingen fungerande dator och således inte kan kolla serier får man lyssna podd. Inte mig emot. För tillfället är det LA-favoriten Veckans Bläcka som snurrar. Tror att jag tipsat om den förr men tänker göra det igen. Lagom lättsamt, lagom vettigt och alldeles förträffligt inspirerande. Se så, lyssna ni med!

 

Dagen i dag har ägnats åt jobb och gym. Vi fick snöstorm d e l u x e här på eftermiddagen och jag var lite osäker på om jag och lilla Volvo skulle klara oss in till gymmet, men tack vare idogt Top Gear tittande kunde jag ratta oss både dit och hem på ett någorlunda säkert sätt. 

 

Gymmet, ja. Man har ju nästan gått och blivit hälsosam så här på ålderns höst (skoja). Har inte alls med något jävla nyårslöfte att göra, däremot med en total livrädsla för nya, blödande magsår. Farbror doktorn sa att jag måste börja äta bra och regelbundet och således byttes chips och risgrynsgröt mot matcha och chia. Energin kom som en ren bonus och tack vare den har jag faktiskt haft lite ork på kvällarna. Kul, I guess. 

 

Förra veckan var syrran här vilket var SÅ kul. Vi hade några riktigt mysiga dagar och hon lyckades bli älskad av allt och alla här, inklusive mig, så klart. Vart riktigt tomt när hon tåg tåget hem igen. 

 

Annars är det väl inte så mycket nytt. Caps går som tåget, Färjestad gör det inte och det återstår 74 dagar tills de där V6:orna rosslar igång borta i Australien. Livet kunde definitivt vara mer fartfyllt men det är som det är. Det är trots allt januari. Då får man inte ha allt för höga krav.

 

Ha de!

 

P.S. Ja, jag SKA lägga upp sista delen av årssummeringen. Snart. D.S.