Hold on we're going home...en sista gång detta år. Det kan hända att vi har någon nationell start med småttingarna kvar men veckans tävling i holländska Lichtenvoorde var i alla fall den sista internationella för året.

 

Har haft med oss Magic Park, Baltimore och Lucky Lisa, tre hästar som jag inte haft med mig utomlands förut. Magic har jag haft med mig på några nationella meetings men de andra två var det debut med. Bäst för helgen var lilla Super-Lisa som bara är sex år och som alltid var sååååå duktig. Ett ner varje dag men det var stort och svårt och hon hoppade otroligt. Bra erfarenhet inför Göteborg i februari om inte annat! De andra två lämnar jag utan vidare kommentar...

 

Lichtenvoorde i sig var väl en helt okej tävling, bra för att vara en 2* i alla fall. Har inte gjort 2* på länge och helt ärligt så håller även många nationella tävlingar i Sverige högre klass än mycket på den här nivån utomlands. Leran kan man ju inte riktigt beskylla tävlingen för och i övrigt bjöd ju de faktiskt på samtliga av mina topprion som groom:

1. Frukost.

2. Nära till vatten.

3. Bra vattentryck. 

4. Inte långt att gå någonstans.

5. Inte allt för sena kvällsklasser.

 

Nu sitter jag som vanligt efter en tävling med svinont i nacken, men sånt är livet. Det finns ingenting här i livet jag älskar mer än att vara på tävling, och om då priset är den här smärtan är jag villig att betala det.

 

I skrivande stund är vi utanför Osnabrück i Tyskland. Sju-åtta timmar och en färjetur kvar tills vi är hemma i Linderöd igen. Väl hemma väntar väl egentligen inte så mycket spännande saker. Har som sagt inga tävlingar planerade förrän årsskiftet men ska faktiskt hem en sväng över jul vilket ska bli SÅ kul. Saknar min familj, mina vänner och hästarna där hemma så mycket att det gör ont.