Bloggtorka deluxe. Som vanligt. Är i princip aldrig hemma om kvällarna och på lunchen... Ja, helt ärligt brukar jag inte ens ta lunch för tillfället då jag har NOLL ZERO NADA motivation till att varesig skriva roman eller blogg, och då kan jag lika gärna jobba ett par timmar extra och få lite mer gjort. I dag har jag jobbat 07-20 utan break. Jobbar egentligen 07-12 + 14-17:30 men ser som sagt ingen mening med att inte göra någonting vettigt i två timmar mitt på dagen samt att jag trots allt gillar att vara ensam i stallet om kvällarna. Just nu har jag dessutom svinmycket att göra då min kollega som har hand om chefens hästar är på semester den här veckan = jag har både Simons och alla min chefs hästar, och även om Simon gör MYCKET är det fortfarande väldigt mycket mer än vanligt på mina dagsagendor. I nuläget ser väl dagarna ut på ett ungefär så här...

 

07-09 Fodra, mocka och sopa båda stallen, göra i ordning första hästen åt S

09-9:30 Släppa ut de hästar som inte ska ridas under förmiddagen
09-11 S rider ca tre hästar inan lunch så de gör jag i ordning samt rider fram, mellan hästarna allmänt stallpyssel

11-12 Tar in hästarna som varit ute, lunchmockar samt fodrar

12-14 Här har jag egentligen lunch men brukar försöka rida någon häst samt putsa det som använts under fm
14-16 S rider en eller två hästar, så samma sak som under fm + släppa ut de som ridits under fm
15:30-16:30 kvällsmockar, ger hö, sopar inne & ute och tar in de som är ute
17-17:30 Putsar och städar upp i stallet, fodrar kvällskraft
17:30 Nattar hästarna, dvs ryktar, fixar hovarna, byter täcken, lindar osv

 

Det var väl ungefär det... Kan förstå att det inte låter som drömmen för någon annan men för mig så är det verkligen allt jag älskar. Om jag inte var född till att skriva så måste jag ha satts till denna jord för att jobba som groom. Även när jag själv red lite mer seriöst tyckte jag nog helt ärligt mer om att ta hand om hästarna än att faktiskt rida och tävla... Finns på riktigt få saker i världen som får mig att må bättre än att pussa mina hjärtan god natt med vetskapen om att de står renborstade, i rena och lagom varma täcken på en fluffig och ren halmbädd.

 

NÅVÄL. Vad har hänt sen sist? Mycket och lite, skulle jag säga. Dels har jag HOPPAT!!!!! för första gången på jag vet inte hur länge. Vi har fått två nya hästar; Colorado (*06 e. Colandro-Landgraf) samt Flying Cornet (*10 e. Cornet Obolensky-For Pleasure) och den förstnämnda rider jag en del, vilket så kalrt är kul... Tills Simon säger att jag måste hoppa, hahaha. STOR som ett hus och stark som ett X2000 är han, men otroligt snäll och scope så att det räcker och blir över. Påminner lite om Nisse som jag red under en period som junior, och han var ju världens bästa, så...

 

Förra helgen var jag ute med Lucie och Lucie, vilket nog var min bästa utgång på jag vet inte hur länge. Ett ganska bra kvitto på det var att jag kunde dansa och ha kul utan att känna mig totalt socialt handikappad trots att jag bara druckit en!!!! dry martini. Livet som ständig chaufför är alkoholfritt men faktiskt ganska nice, ändå. Var hemma en halvtimma innan jobbet, men det var det värt.

 

I söndags kom Nora äntligen hem efter att ha svikit mig för en vecka i Sverige. Jag plockade upp henne på flygplatsen och belönades rikligt med typ... två kilo svenskt lösgodis samt en massa Marabou. KÄRLEK. Var även hos Nora och umgicks med henne + hennes team i går, alltid lika trevligt och alla tycker alltid att jag är lika hjärndöd som sätter mig och kör 45 min till Zug efter jobbet. De fattar liksom inte att 45 min är nästgårds i Sverige...

 

Vad finns där mer att säga? En massa, helt säkert, men nu måste jag sova. Vi hörs när vi hörs!

 

P.S. Har gjort sönder tre mobiler på tre veckor. Min nr 1 är förvisso på lagning och borde vara tillbaka snart, men att jag lyckats ha söndet BÅDA mina extralurar är ta mig fan uppsendeväckande. D.S.

 

P.S.2. Fjärde fortkörningsboten på en jävla månad är ett faktum. Oklart hur svårt det ska vara att inte köra för fort... D.S.2.

 

Gammal favvisbild på mig och kines-Limpan. NÄSTAN så att man saknar henne.