Att det fortfarande finns över hundra personer som dagligen klickar sig in här i hopp om att jag ska ha uppdaterat är ta mig fan imponerande. Ledsen att jag så ofta gör er besviken men ni är väl vana vid det här laget. Känner att jag borde sluta ursäkta mig för det är liksom så här det kommer vara. Jag har varken tid eller motivation till att blogga så mer än ett par inlägg i veckan lär det inte bli än på ett tag i alla fall. Så, ja... Välkommen till veckans inlägg, typ, haha.

 

Som bekant så är jag nyss hemkommen från... Hemma. Vad fan är mitt hem, egentligen?! Alingsås är ju min HEMstad men det är ju i Biberist jag bor (och det har jag tänkt fortsätta med!). I alla fall så hade jag några UNDERBARA dagar i Alingsås/Göteborg. Dels var det ju GHS vilket så klart var +++++ men också att träffa familjen och vänner utanför GHS var värt en fet jävla guldstjärna i sig.

 

Att dra varenda detalj (vilket hade varit en självklarhet för några år sedan) orkar jag inte, och kan jag väl inte heller pga minnesluckor (if you know what I mean, hahahahha....) men lite kan jag ändå berätta. Typ att ryttarfesten på fredagen nog var en av de bästa festkvällarna jag haft trots att jag inte ens minns hur jag kom hem (pinsamt Lovi, pinsamt). Hela vägen från det att jag mötte upp en saknad Sara för att fördrinka på något okänt, men mysigt ställe till ja... Vart minnet nu slutar, haha. En fin kväll med massor av fina människor, champagne och dans i mängder. Blir inte bättre än så.

 

Resten av helgen var också +++++, men fredagen tog nog priset ändå. Tillsammans med söndagens höjdpunkt så klart. Att se Steve vinna WCn i mitt älskade Göteborg var så jävla stort. Finner inga ord alltså. Vilken jävla kung han är. Bäst i världen. Det var liksom det perfekta avslutet på den perfekta helgen. 

 

Annars har jag mest hängt med familjen, träffat släkt och vänner, spenderat MÅNGA småtimmar med en saknad London-Karin, shoppat (inte så mycket på mässan tyvärr, har lite vuxit ifrån den hypen och fick bara med mig ett par Ariat-skor och en KL-väst vilket jag verkligen behövde), sovit, varit i stallet hos MIN prins och även ridit lite. Det är heeeelt sjukt vad liten CI är. Man tänker ju inte på det när man ser honom varje dag men jag kan ärligt säga att det tog emot att sitta upp först, och det är nog första gången det händer. Någon gång ska vi väl alla inse att ponnytiden är över, för mig kom det bara några år för sent... Tur att man kan ha kvar de små liven för att pussa på ändå.

 

Nåväl. I tisdags lämnade jag med blandade känslor Alingsås. Jag trodde inte att det skulle vara så jobbigt, men det var det faktiskt. När jag flyttade var det inte ett dugg jobbigt och jag tror att det har att göra med att den gången lämnade jag bara mörker bakom mig, medan jag denna gången åkte till Schweiz efter att ha haft jätteroligt. Det låter väl rimligt? Hur som helst var det ändå skönt att komma hem och tillbaka till min hektiska vardag, och jag hade dessutom en väldigt trevlig hemresa tillsammans med my fellow Schweiz-groom Genne.

För att avsluta med lite vardagsbetraktelser så hade vi i går hoppdag vilket var kul, men roligast av allt var ändå att Lovisa fick komma hem efter ca 49303920 år på sjukhus/rehab. Det gör så HIMLA mycket att ha någon att snacka svenska med, haha. I dag har varit en lite konstig dag av många anledningar, men jag fick i alla fall klippt min prinsessa och GUD vad snygg hon blev. Nog för att hon var söt förut men man kan lugnt säga att det doldes en vacker svan bakom allt bebisfluff! Fina tjejen.

 

Nu blir det PLL och sedan sova för min del. Körde en löprunda efter jobbet och hade tänkt ta en prommis innan frukost (good luck with that) så kan nog behöva lite sömn...

 

Lite föris och reunion med Sara innan hästfest