Solen har skinit hela dagen, temperaturen har legat stadigt på 13-14 grader och jag har varit ledig. Vad jag gjort? LEGAT I MIN SÄNG OCH KOLLAT FÖRSTA SÄSONGEN AV GG!!!! Haha... På sätt och vis känns det alltid lite som att man slösar bort sin lediga dag när man inte gör någonting av den, men å andra sidan var det här precis vad jag ville göra. Finns säkert 100 000 saker som varit "bättre" att göra, men jag var så olidligt sliten och har dessutom verkligen längtat efter en dag i sängen, så då fick det bli så här...Och vem kan egentligen klaga på en heldag med Upper East Side-ligan ackompanjerat av jordubbar med Nutella?!

 

I helgen var vi ÄNTLIGEN i väg på tävling igen. Vi har inte varit iväg sedan Lovisa skadade sig, så det var otroligt efterlängtat. En av de stora anledningarna till att jag ville jobba med det här är just att jag alltid älskat tävlingarna, så jag har varit lite deppig nu när vi inte varit iväg på ett tag, haha.

 

Tävlingen var utanför Luzern någonstans, Paul Estermanns ställe. Hur fint som helst, med magisk vy över snöklädda alper från i princip hela anläggningen. Vi hade bara med oss fyra hästar vilket kändes som ren semester efter att ha haft med oss åtta hästar på de tidigare tävlingarna. Dessutom var det här en mycket trevligare tävling än de vi varit på innan, och det inte bara pga att snöstorm och iskyla bytts mot sol och plusgrader. 

 

Hästarna skötte sig super. Cassanova var nolla och placerad i båda sina starter, Spezi samt Undercover felfria i sina enda starter och Coco var nolla i sin första men hade lite oturligt ett ner i sin andra klass. På det stora hela en mycket bra dag resultatmässigt, alltså!

 

Resten av veckan har det varit jobb, jobb, jobb. Tror att jag samlat på mig åtta timmars övertid på fem dagar eller något i den stilen, och då jobbar jag ändå redan elva timmar om dagen. Därav den efterlängtade VILOdagen, haha. 

 

Nu sitter jag och försöker att trycka i mig lite mat, med Jake i högtalarna och tända ljus i precis hela lägenheten som faktiskt börjar lukta mer vanilj än häst. Tänkte försöka ta tag i att skriva färdigt den där jobbiga jävla texten jag berättat lite för er om. I dag är nämligen känslosamheten (tack fb<3333333) på plats, så antingen kan jag göra något bra av det eller så drunknar jag i mina egna tårar och så hörs vi aldrig mer... Hehe. Helst hade jag nog inte velat behöva skriva texten i fråga men på något sätt känner jag ändå att jag behöver skriva den för att få skiten ur systemet... Det får väl ta den tid det tar, helt enkelt.

 

Over and out!