Jag har tänkt. Faktum är att jag har tänkt en hel del. På bloggen och på vad jag vill göra med den. Om jag ska fortsätta att ha den som ett bekvämt sätt att berätta för nära, kära och andra intresserade om hur mitt liv här nere ser ut, eller om jag faktiskt ska göra någonting med den. Igen. Att säga att jag någonsin haft en "storblogg" vore att ljuga men det var något/några år där den faktiskt genererade några tusen läsare om dagen. 

 

Jag har egentligen inget intresse i "yrket" bloggare. Jag skulle inte vilja bli igenkänd på stan över vad jag skriver på en blogg och jag är inte heller intresserad av prestigen som vissa finner i bloggandet; sponsorer, reklam och vilda kommentarsfält. Det är helt enkelt inte jag. Jag har alltid bloggat för att jag mår bra av att skriva, men skulle ljuga om jag sa att det inte fanns en liten del av mig som ville nå ut till folk, också. 

 

Jag har aldrig riktigt kunnat nischa min blogg då jag i så fall tvingats välja bort ett av mina stora intressen; hästarna eller hockeyn. Jag vet att många som gillat en av mina "sidor" valt att inte bli trogna läsare på grund att det varit för mycket av den andra "sidan". Jag har nog mest alltid bara drivit en personlig blogg, en dagboksblogg, en blogg om mig och allt vad det nu innebär.

 

Nu, i och med flytten till Schweiz och min nya livssituation med jobb i hästbranschen och allt det där, möjliggörs ju egentligen en nischad hästblogg för första gången. Det för att jag helt enkelt inte har tid för annat. Mitt jobb = hästarna är mitt liv, och varesig jag vill det eller ej faller det sig rent naturligt att jag mest skriver om hästar.

 

Så. Varför inte löpa hela linan ut och statuera att det här är en hästblogg? Få chansen att bygga upp något litet, nå ut till fler läsare och faktiskt börja lägga tid på bloggandet igen. Inte med några statistiska mål eller med drömmar om en riktigt stor blogg, utan bara för att det är kul? För att jag älskar att skriva, för att jag älskar att uttrycka min åsikt och för att jag älskar hästar?

En riktigt bra hästskötarblogg är någonting jag verkligen saknat och saknar. Jag vet inte hur spännande det skulle vara för någon som inte själv är/har varit/funderar på att ge sig in i "svängen", men för egen del är det någonting jag finner intressant. Någonting jag dessutom saknar i den svenska hästbloggsfären är en BRA blogg som är BÅDE personlig och vettig, samt väluppdaterad. Ofta känns det som att det bara är väldigt mycket yta och nästan lite "stelt", och då tröttnar i alla fall jag. 

 

Sedan skulle jag så klart aldrig fixa att lämna ute de andra bitarna helt och hållet ändå. Skulle jag göra det skulle jag antagligen tröttna på att blogga inom loppet av en vecka eller två. De långa, djupa och ärliga inläggen, oavsett ämne, är grundstenen i mitt bloggande och jag tror, eller vill i alla fall göra det, att de är en av de större anledningarna till att jag ändå har väldigt trogna läsare runt om i Sverige, år ut och år in.

 

Nej, jag vet inte. I nuläget finns väl kanske inte riktigt orken att göra denna nystart, eftersom jag aldrig kan göra någonting halvhjärtat. Ska jag göra någonting så ska hjärtat kastas in före och det ordentligt. Inga halvmesyrer här, inte. Men visst skulle det kunna bli kul? Eller är det någonting vi skulle kalla för 22-årskris?

 

En tanke, bara.