Som rubriken säger... I dag firar jag att det är precis fyra månader sedan jag lämnade Sverige för Schweiz. Herregud, vad tiden går. Hade jag valt att följa min första plan hade flyttlasset gått hem om lika många månader till, alltså hade jag varit halvvägs nu. Nu hoppas jag i stället att jag kommer att kunna stanna här betydligt längre än så, och i nuläget ser jag ingen anledning till varför det inte skulle bli så. För första gången på många år har jag varit genuint lycklig över en längre period och Schweiz känns bara mer och mer hemma för var dag som går.

 

Nog Schweiz-romantiserat. För den här gången i alla fall. I dag har vi varit hos Etter i Müntschemier och hoppat tre hästar. Undercover, Coco och Elton fick följa med och gjorde det med den äran. De två förstnämnda fick träna på stora vattnet vilket de gjorde helt bekymmerslöst, medan minstingen Elton mest var med för att träna på att vara på bortaplan. Han skötte sig också jättebra. Fina hästar och glad (handikappad) groom! Känns bra nu när vi ska dit tre veckor i rad...

 

Nuuuuu ska jag lyssna på Filip & Fredrik samt sova och vila mitt stackars ben som tycker att jag misshandlat det något alldeles fruktansvärt de senaste dagarna. Ber till högre makter aka mina mediciner att benet låter mig sova i natt... 

 

Undercover var SÅÅ lycklig när han fick komma ut lite på gräset, spritt språngande naken, och jag var nog minst lika glad, jag. Lyckliga hästar är verkligen balsam för själen.