För snart sju månader sedan skrev jag mitt, trodde jag då, sista blogginlägg och avslutade med ett citat av Håkan Hellström; "och jag tror att när vi går genom tiden, att allt det bästa inte hänt än". Då hade jag bloggat i princip varje dag i nästan sju års tid och kände att det fick vara nog. Det enda jag fick ut av mitt bloggande var att underhålla mitt eget skrivande, men det kunde jag lika gärna göra i ett Word-dokument. Jag hade ledsnat på att folk "kände" mig utan att ha träffat mig och jag sa också att jag skrivit mitt sista personliga blogginlägg.

 

Tji fick jag, för här sitter jag nu. Jag har bloggat under dessa sju månader, det har jag, men då på en hemlig blogg som bara mina närmsta läsare haft tillgång till. Om någon saknat mig: sorry för det. Nu är jag, hur som helst, tillbaka och anledningen är att jag flyttar till USA om två veckor. Jag var lite kluven till om jag skulle skriva på engelska eller svenska, men kände att det ändå är svenskan jag älskar och vill underhålla. 

 

Jag tänkte berätta lite mer om hela resan, vem jag är (om någon nu inte skulle ha koll på det redan, jag antar att de flesta som läser det här känner mig/har läst min blogg) och annat som kan vara värt att veta. Jag vet inte om jag kommer att lyckas hålla liv i den här bloggen under mitt år i Pittsburgh, men jag älskar trots allt att skriva så jag skulle tro att chanserna är goda!

Nåväl, jag återkommer lite senare med en text om mig själv och allt det där. Hoppas att ni har saknat mig. PUSS!