I mitt liv finns det tre personer som jag håller lite över alla andra. Tre personer som står över övriga hjältar, tre verkliga förebilder och idoler som jag avgudar och beundrar av hela mitt hjärta. Nummer ett av dessa är, förstås, Sasha. Han är min Gud, han är verkligen det. Bakom honom finns dels Paul McCartney, dels Steve Guerdat. Dessa tre herrar håller jag på en väldigt hög piedestal och hur mycket jag än älskar t ex Jake Bugg, Alex Turner, Keith Richards etc kommer de aldrig riktigt i närheten av dessa tre.

 

I går hade jag äran att träffa en av mina tre största förebilder. Ja, faktiskt min största förebild sett till att han är den enda av de tre jag beundrat för att han gör någonting jag själv sysslat med. Okej. Nu till saken. Jag kommer att låta skittöntig hur mycket jag än försöker svepa in det, MEN JAG ÄR SÅ JÄVLA GLAD ATT JAG HÅLLER PÅ ATT SPRICKA FÖR JAG TRÄFFADE STEEEEEEVE!!!!!!!!!!!!!!!!

Så. Hehe. Rodnar lite över min barnsliga förtjustning här, men jag är verkligen genuint jävla överlycklig över det här. Jag visste väl i och med Schweiz-flytten att jag förr eller senare skulle springa in i honom, men det kom så oväntat att jag inte riktigt vet vad jag ska säga. Hahahaha. 

 

Vi stod utanför lastbilen efter sista klassen, jag höll UC och Lovisa höll på att sadla av när jag plötsligt ser en vääldigt välbekant ryggtavla. SLÅR Lovisa och bara "TITTA TITTA!!!!!!" som en tvättäkta fjortis på Justin Bieber-konsert. Vad som inte ingick i min plan var att Lovisa ju är bekant med min älskade Steve, så hon fick så klart honom att komma fram och hälsa på hennes Steve-älskande groom (vilket är ungefär vad hon och Pascal presenterar mig som för alla som har minsta anknytning till Steve...haha). Och ja... Jag tar tillbaka allt ont jag någonsin sagt om detta sydeuropeiska fenomen som kallas för kindpussar, så att säga. HAHAH. Inte mitt stoltaste ögonblick, med hästdregel över hela mig och min stora idol ståendes en halvmeter från mig. Där och då var jag tolv år igen, med ett leende från öra till öra, ett leende som fortfarande inte tvättats bort...

 

Så JA. Bra jävla dag. Höll på att dö både en och tio tusen gånger. Herregud. Måste låta helpatetisk nu men det får ni ta. Tänk er själva att ni skulle få träffa någon som ni AVGUDAT sen ni var tolv. Sjukt. SJUUUUUUKT. Sockerdricka i hela kroppen när jag tänker på det-sjukt.

 

Tävlingarna då... Lite stolpe ut, får man väl säga. Coco levererade en nolla + placering i första klassen, men resterande tre starter var väl inte allt för mycket att hänga i granen. Undercover hade ett ner i andra rundan som annars var bra, och båda hästarna hoppade stora vattnet, så helt värdelöst var det kanske inte, ändå. Hann dessutom utväxla både ett och två ord med min kära Swizz-vapendragare Sofia. Dessvärre var det lite för stressigt och dålig timing för att vi skulle hinna med så mycket mer, men sånt är livet!

 

I dag har... Jag mest varit upp över öronen lycklig över gårdagen. Haha. Klippte Shutterfly och har varit och handlat, annars har jag nog inte gjort någonting speciellt. Fredagar är vilodagar från allt vad sjukgympa och träning heter, så det enda jag gjort nu i kväll är att inviga min nya smoothiemixer. Lycka. 

 

 

Suddig Linette hoppar kvällsklassen på onsdagen