Hämlis, men kan i alla fall säga att det är hundra gånger roligare med pojk- än flicknamn och att jag vill att mina kids ska ha (om det blir en pojke och en flicka) Evelyn och Charles som ett av gärna mellannamn.

 

Bor man med hela Atlanten mellan sig och sin familj, de flesta av sina vänner och de älskade fyrbenta är det nog rätt självklart att man blir en gnutta saknig.

 

Framför allt hockeysäsongen men även halloween, Vegas och en HIMLA massa annat. Händer så mycket här borta!

 

Mina närmsta vänner, Challe, Madam, Sasha när han trollar som bara han kan. Och vem än som gör mål på Pens/HV/Frölunda/Elfsborg/AIK/Gais, så klart. 

 

Var djupt olyckligt förälskad i en och samma pojk i nästan fyra år, grinar fortfarande över hästar som gått mig förlorade etc etc. Antar att jag kan svara ja på denna.

 

Berg-och-dalbana. Deprimerad, kraschad/självmordsbenägen, osäker, modig, på bättringsvägen, lycklig, besviken, lycklig igen.

 

Ja, men bara när det gäller familjen. Annars gråter jag mest för att jag är ledsen. I min ensamhet.

 

Elliott.

 

Antar det. 

 

Njet. För ovanlighetens skull.

 

En riktigt fin dagbok, fina pennor i olika färgen och lite roliga stickers. Och lingonsylt till min gröt.

 

Lätt illamående men i övrigt munter.

 

I morse.

 

Mångfacetterad, impulsiv, känslig, obstinat, hästälskare, hockeyfanatiker, musikjunkie, preppy, drömmare, omogen, fantasifull och en gnutta äventyrlig.

 

Har så mycket jag skulle vilja säga och skulle ha velat ha sagt till folk men som jag hållt tyst om. Ibland säger jag dessa saker när jag är full. Då brukar jag skämta bort dem dagen därpå.

 

Min osäkerhet (på mig själv) är en smula skev då jag i vissa avseenden är väldigt självsäker. Oftast är jag dock djupt osäker, ja, faktiskt så osäker på mig själv att jag under många år till och med var tvungen att ljuga om vad jag ätit till frukost och om vilka filmer jag sett för att känna att jag nåt så när räckte till. I dag vet jag bättre men jag har fortfarande stunder då jag känner mig ytterst osäker. 

 

Inte alls, faktiskt. Mitt bästa liv är nu.

 

Yes. *smiley med hjärtögon*

 

"Come with me now" med KONGOS. Och så har jag en liten guilty pleasure-crush på Swiftans nya Shake it up. Som så många gånger förr med hennes singlar.

 

21, blir 22 den 2 dec.

 

Lång. Räcker kanske så om vi inte ska avslöja för mycket. Hehe.

 

Spindlar, att förlora de jag älskar, ordet nej osv. 

 

5'10''.

 

Alltså JA DU. Det är väl Sasha, det. Kan väl tyckas märkligt att ha en hockeyspelare som förebild men han är min i all fall. Så utskälld pga all talang och "lathet", grejer jag så väl känner igen mig i.

 

Vet inte om man kan kalla det för idoler men Paul McCartney, Jake Bugg, Frank Lampard etc etc är ju folk jag beundrar görmycket.

 

Pittsburgh Penguins, HV71, Frölunda, AIK, Elfsborg, Gais, extremvänstern, PK-muppar, krig, orättvisor, falska människor, """maffian""" och så vidare.

 

Du har samma musiksmak som jag. 

 

Armageddon, The perks of being a wallflower, Nowhere boy, Pearl harbor, Remember me, Secretariat, Seabiscuit...

 

Allt med Filip & Fredrik, Ryttareliten, Mad men, PLL, Gossip girl, Breaking bad, OC och OTH.

 

1. Jag bryr mig mer om vad folk tycker om mig än vad jag får det att verka som

2. Jag har ett svårt apelsinjuice- och lemonadberoende.

3. Hur otjejigt det än må vara så går jag inte alls igång på att shoppa underkläder och smink.

 

Förr var det killar men nu är det nog faktiskt tjejer!

 

Ryska flytande, franska, italienska och att spela golf riktigt bra.

 

Finns många men just nu står det bara still i hela huvudet. Säkert något sjukt krigsminne men der jag ju allt som oftast förskonad från att minnas själv.

 

Textkommunikation var the shit I gymnasiet.

 

Resa genom Ryssland, se Caps spela live och att gifta mig.

 

Ben Affleck, Logan Lerman, Robin Williams, Emma Watson, Jack Gleeson.

 

Brukar inte gilla roliga människor. Sorry.

 

Hockey och hästhoppning.

 

Julafton 2011. Går in i Challes box och han har ett rött presentsnöre om halsen. Resten kan ni lista ut själva.

 

AS SINGLE AS ALWAYS!

 

The perks of being a wallflower av Stephen Chbosky.

 

Kanske I've just sen a face eller Let it be med Beatles. Kanske Tonight med FM Static. Kanske Wonderwall med Oasis.

 

Mentalt är det ju 12 i alla fall.

 

Han spelade i mitt favoritlag. Var (så klart) ett helhjärtat Ovi-fan först, men snart insåg jag att det fanns en annan Alex, en mer intressant Alex, att beundra, avguda och älska.

 

"Sure! My sister Meghan is at the house with Aydan. We're at 516 Sarah"

 

Fint HÅR (då menar jag inte kort på sidorna a la 99% av alla svenskar just nu), seglarskor, ljusblå oxfordskjortor, längd, intelligens, fin röst/dialekt (gävlemål<3), bra musiksmak, Nokiainnehavande, sportintresse, allmänbildning och en massa annat.

 

Tatueringar, piercingar (om du inte heter Luke Hemmings), dålig musiksmak (topplistemusik, metal, house/techno/dubstep), kortärmade skjortor, efterblivenhet, vänsterideologi, PK:ighet osv.

 

Verizon Center, en härlig försommardag i maj hade ju inte suttit fel.

 

Rosa pantern Och passionsmojito!

 

Skytt.

 

Är väl en okej skribent. Ibland.

 

Madams mule mot min kind, Challes uppsyn när han är omöjlig att fånga i hagen (okej, blir mest arg men han är ju SÅ SÖT), när Sasha gör mål på alla lag utom Caps, nybakta bagels med Phillyost och när låtar jag gillar spelas på radion.

 

Helt ärligt nu... Inte ett jävla skit. Vet inte när jag senast kunde svara så på den frågan. Måste varit när jag var tolv eller något.

 

Heidi, Malin, Elisa, Anna, Sara... Typ.

 

Lammkött (i dubbel bemärkelse HÖHÖ), skaldjur, kött i allmänhet, italienskt.

 

Hestar!

 

En är typ min tvillingsjäl på många plan, två av dem älskar min bror (hahaha), en är lång och finsk och en är en träningsgud utan att braga om det på Instagram.

 

För att jag ville hålla vänner och familj uppdaterade om läget här borta. Och för att jag älskar att skriva. Så mycket.

 

"Se accept the love we think se deserve".